Känner igen känslan
Det var längesedan jag var magsjuk. När Christin och Fredrik hade inflyttningsfest på Arrendegatan då tror jag vi inte kunde komma på grund av det. Annars minns jag inte. Så sex år sedan ungefär.
Men nu vet jag vad det påminner om känslomässigt! En förlossning!
Först har man har en molande värk i magen, det känns inte bättre oavsett hur man försöker byta ställning i sängen/soffan. Man blir expert på att växla djupandning och korta flämtningar för att undvika illamående. Och man strävar hela tiden efter att inte skita på sig.
Oerhört likt.
Sedan när det som stör på insidan äntligen har kommit ut så mår man genast mycket bättre och minns inte alls det jobbiga utan tycker man kom oerhört lindrigt undan. Men sedan är man lika orkeslös i ett dygn som om man hade tappat en liter blod ungefär. Viljan finns där men efter en futtig tur till postlådan får man sätta sig och vila lite på trappan.
Nu räknas väl en kräkning som väldigt lindrig magsjuka och det retar mig att jag låg bom still i sängen från kl 16 i lördags och växelandades för att förhindra den. Det gjorde ju bara att jag flyttade fram de där förhatliga 48 timmarna! Istället kom den när jag tvingades upp 01:30 för att fylla på vattenglaset.
Skitsjukdom.
